Ett epilepsianfall, eller krampanfall, beror på en tillfällig störning i hjärnans elektriska aktivitet och kan se ut på många olika sätt. Vanligast i första hjälpen-sammanhang är det kraftiga anfallet med medvetslöshet och ryckningar, men det finns också lindrigare anfall där personen bara verkar frånvarande. Det viktigaste att veta är att du oftast inte kan eller ska stoppa ett anfall, utan att din uppgift är att skydda personen från skador och lugnt vänta ut det. Vi går igenom vad du gör steg för steg, när du ska larma 112 och vilka vanliga myter du bör släppa.
Vad är ett epilepsianfall?
Ett epilepsianfall uppstår när nervcellerna i hjärnan plötsligt skickar signaler okontrollerat, vilket påverkar medvetande, rörelser eller beteende under en kort stund. Den mest kända formen är det toniskt-kloniska anfallet, där personen förlorar medvetandet, blir stel och sedan får ryckningar i armar och ben. Vid fokala anfall kan personen istället verka frånvarande, förvirrad eller göra upprepade rörelser utan att vara kontaktbar. De flesta anfall går över av sig själva inom ett par minuter och personen är ofta trött och förvirrad efteråt.
Vad gör man vid ett krampanfall? (steg för steg)
Håll dig lugn och börja ta tid så fort anfallet startar, eftersom längden avgör om du behöver larma. Skydda huvudet genom att lägga något mjukt under det och flytta undan farliga föremål som möbler eller heta ytor så att personen inte skadar sig under ryckningarna. Lossa på trånga kläder vid halsen för att underlätta andningen, men håll aldrig fast personen och försök inte hindra rörelserna. Lägg heller aldrig något i munnen. Stanna hos personen hela tiden och var beredd att larma 112 om det behövs.
När ska man larma 112?
Larma 112 om anfallet varar längre än fem minuter, eller om ett nytt anfall startar direkt efter det första utan att personen vaknar emellan. Ring också om personen har skadat sig, har svårt att andas efter anfallet, inte återfår medvetandet, eller om det är personens första kända anfall. Särskild försiktighet gäller vid graviditet, om anfallet sker i vatten eller om personen har diabetes. Är du osäker är det alltid rätt att ringa, så får larmoperatören hjälpa dig bedöma läget.
Vad gör man efter anfallet?
När kramperna har avtagit och personen är medvetslös men andas, lägg hen i stabilt sidoläge för att hålla luftvägen fri. Det är vanligt att personen är förvirrad, trött och vill sova efteråt, vilket är en normal del av återhämtningen och inget att oroa sig för i sig. Stanna kvar, prata lugnt och berätta vad som hänt, eftersom personen ofta inte minns anfallet. Kontrollera att andningen är normal och starta hjärt-lungräddning om personen mot förmodan inte andas, då det kan röra sig om ett hjärtstopp snarare än ett krampanfall.
Vanliga myter vid krampanfall
Den mest spridda myten är att man ska lägga något i munnen för att hindra personen från att svälja tungan, men det är både onödigt och farligt eftersom man inte kan svälja sin egen tunga och tänder eller fingrar kan skadas. En annan vanlig missuppfattning är att man ska hålla fast personen för att stoppa kramperna, vilket istället ökar risken för skador hos både den drabbade och dig. Ge heller inte personen något att äta eller dricka förrän hen är helt vaken och kontaktbar. Kort sagt: skydda, vänta och lugna, snarare än att ingripa i själva anfallet.
Hur lär man sig hantera akut sjukdom?
Krampanfall och andra akuta sjukdomsfall lär man sig bäst hantera genom praktisk första hjälpen-utbildning, där man får träna momenten och ställa frågor i lugn och ro. Att ha gått igenom situationen i förväg gör att man känner igen vad som händer och vågar agera lugnt istället för att gripas av panik. HLR-Gruppens HLR-utbildning med första hjälpen tar upp krampanfall tillsammans med HLR och andra livräddande moment och passar arbetsplatser, skolor och förskolor. Innehållet följer Svenska HLR-rådets riktlinjer och finns bland våra HLR-utbildningar. Informationen här är allmän vägledning och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning.