Medvetandegrad är ett mått på hur vaken och kontaktbar en person är, och det är en av de första sakerna man bedömer när någon blir akut sjuk eller skadad. En snabb bedömning avslöjar hur allvarligt läget är och styr vad man ska göra härnäst, från att larma 112 till att starta hjärt-lungräddning. AVPU-skalan är det enklaste sättet att gradera medvetandet och passar särskilt bra för lekmän och i första hjälpen, där den utgör D:et i den systematiska bedömningen L-ABCDE. Den här sidan förklarar vad medvetandegrad betyder, hur AVPU fungerar och vad du gör vid sänkt medvetande.
Vad betyder medvetandegrad?
Medvetandegrad beskriver hur pass vaken en person är och hur väl hen svarar på omgivningen, från fullt vaken till helt medvetslös. En sänkt medvetandegrad är ett varningstecken eftersom den kan bero på syrebrist, cirkulationssvikt, skalltrauma, förgiftning eller andra allvarliga tillstånd. Ju lägre medvetandegrad, desto större är risken att de livsviktiga funktionerna påverkas, till exempel att luftvägen inte hålls fri. Att kunna avgöra om någon är kontaktbar eller inte är därför grunden för all vidare bedömning, och hänger nära ihop med medvetandekontrollen vid misstänkt hjärtstopp.
Hur fungerar AVPU-skalan?
AVPU-skalan graderar medvetandet i fyra nivåer efter hur mycket stimulering som krävs för att få en reaktion. A står för Alert, alltså vaken och orienterad. V står för Voice, personen reagerar bara på tilltal. P står för Pain, personen reagerar enbart på smärtstimulering. U står för Unresponsive, ingen reaktion alls. En nyare variant kallas ACVPU och lägger till C för Confusion, det vill säga nytillkommen förvirring, som ett tidigt tecken. Skalan är snabb att använda och kräver ingen utrustning, vilket gör den idealisk i första hjälpen och som en del av L-ABCDE.
Hur bedömer man medvetandegrad steg för steg?
Börja med att tala till personen och fråga något enkelt, till exempel hur hen mår, och notera om svaret kommer klart. Om ingen reaktion kommer på tilltal, prova en försiktig beröring eller lätt skakning av axlarna, och därefter en smärtstimulering som att nypa i örsnibben eller trycka mot nagelbädden. Utifrån vilken nivå som ger reaktion placerar du personen på AVPU-skalan, och allt utom fullt vaken bör betraktas som allvarligt. Kontrollera samtidigt att luftvägen är fri och att personen andas normalt, och larma 112 om medvetandet är sänkt.
Var passar AVPU in i L-ABCDE?
AVPU hör hemma under D i L-ABCDE, där D står för Disability och handlar om att snabbt bedöma nervsystemets funktion. Tanken med L-ABCDE är att man tar tillstånden i prioritetsordning, så att livshotande problem med luftväg, andning och cirkulation hanteras innan man bedömer medvetandet. När man kommit till D ger AVPU en enkel ögonblicksbild av hur påverkad personen är, vilket hjälper till att avgöra hur bråttom det är och vad ambulanspersonalen behöver veta. Metoden ger struktur åt ett annars kaotiskt läge och gör att inget viktigt glöms bort.
Vad gör man vid sänkt medvetande?
Vid sänkt medvetande är det första steget att säkra fri luftväg och kontrollera andningen, eftersom en medvetslös person lätt får luftvägen blockerad. Om personen andas normalt men inte är kontaktbar läggs hen i stabilt sidoläge och övervakas noga i väntan på ambulans. Andas personen inte normalt ska du behandla det som ett hjärtstopp och omedelbart starta hjärt-lungräddning. Lämna aldrig en medvetslös person ensam längre än nödvändigt, och larma alltid 112.
Vilka andra skalor finns för medvetandegrad?
Inom sjukvården används mer detaljerade skalor än AVPU, framför allt Glasgow Coma Scale (GCS) och i Sverige RLS-85. GCS poängsätter ögonöppning, verbalt svar och motorik och ger en mer nyanserad bild, medan RLS-85 är en svensk skala med åtta reaktionsnivåer. För lekmän och i första hjälpen är AVPU oftast fullt tillräcklig, eftersom den snabbt skiljer den vakna från den medvetslösa utan att kräva utbildning i poängsättning. Vill du lära dig bedömningen praktiskt ingår den i HLR-Gruppens HLR-utbildning med första hjälpen, som följer Svenska HLR-rådets riktlinjer.